Archive from August, 2012
Aug 9, 2012 - Mitt liv som film    1 Comment

Cannes filmfestival dag 3

DAG 3 (Om ni inte läst om min första dag i Cannes klicka HÄR och för andra dagen klicka HÄR)

Min sista dag i Cannes så var vädret lite halvdant med regn till och från. Ett perfekt filmväder helt enkelt. Min stora utmaning skulle va att försöka lyckas få tag på  invitations till någon av filmerna jag ville se. För som jag berättat tidigare så är Cannes Filmfestival en sluten festival för enbart bransch och pressfolk. Det innebär att det krävs en viss ackreditering för att få ta del av seminarier eller filmvisningar. Jag hade tyvär inte lyckats få någon sån ackreditering utan skulle istället ge mig på att “tigga” biljetter som jag läst på bloggar/forum inte skulle vara helt omöjligt. Jag hade ju redan prövat detta dagen innan men utan att lyckas, men jag hoppades givetvis att det skulle bli ändring på det. Det fanns två filmer jag verkligen ville se som idag skulle premiärvisas, dessa var “Beasts of the Southern Wild” och “Laurence Anyways”.

Jag tog min kamera, min skylt där jag skrivit “1 invitation please” och gick ner till Palais des Festivals för att börja mitt sökande. Jag var givetvis inte ensam om detta utan det kryllade med andra filmentusiaster som även dom försökte få tag på invitations. Antingen stod de precis vid öppningen in till palatset eller så gick de fram och tillbaka precis utanför. Jag  hittade min plats och försökte få ögonkontakt med alla jag kunde. Hoppades att någon snäll människa skulle stanna vid just mig och erbjuda mig en biljett. Det dröjde faktiskt inte mer än 5min då det kom fram en tant till mig och gav sin biljett medan hon snabbt försvann iväg. Hon hade väl antagligen inte möjlighet att se filmen själv och gav därför bort den. Biljetten som jag fick var till galapremiären av filmen “Madagascar 3” där det skulle vara en live orkester som spelar och där även casten skulle närvara. Coolt tänkte jag samtidigt som jag inte kände mig ritkigt nöjd, jag ville ju hellre se de andra två filmerna. Jag beslöt mig därför för att gömma undan biljetten och fortsätta mitt sökande. Efter ca 20min till så fick jag syn på en kvinna som kommit ut från ackrediteringscentret och i sin famn hade hon en bunt biljetter. Jag närmade mig henne sakta och försökte få hennes ögonkontakt. Efter ett tag tittade hon upp på mig och frågade vänligt vilken biljett jag ville ha. Lyckan spred sig snabbt i min kropp och jag uppgav de två filmer som jag så oerhört mycket såg fram emot att se. Hon tänkte först ge mig enbart biljetten till “Beasts of the Southern Wild” som skulle börja inom 45min, men sedan såg hon att “Laurence Anyways” skulle ha en tidig visning vid kl 13 och gav mig därför den biljetten oxå. Antagligen skulle hon checka in på sitt hotell och orkade inte stressa, hon hann väl helt enkelt inte att se filmerna själv. Jag kunde allvarligt talat inte fatta att det var sant. Att just jag lyckades få dessa invitations till precis de filmer jag verkligen ville se.

   

Sen var jag tvungen att agera snabbt och hitta rätt kö till filmen. Jag såg på biljetten att filmen skulle visas i salongen Debussy och jag visste att den salongen fanns inne i Palais Des Festival. Jag var alltså på rätt plats men var tvungen att hitta rätt kö. Det fanns nämligen 2-3st olika att välja emellan. På min biljett hade jag markeringen X så var tvungen att hitta just den kön. Jag frågade lite folk och de pekade på en kö så jag gick dit och ställde mig. Jag tittade på min klockan och såg att det var kanske 20min kvar till filmen skulle starta. Otålig och nervös som jag var ville jag inte chansa på om jag stod i rätt eller fel kö och begav mig därför till en vakt som jag skymtade vid röda mattan. Jag frågade honom snällt om vilken kö jag skulle stå i och han pekade mot den kön som jag kom ifrån. Smått besviken tackade jag honom för hans hjälp och precis när jag skulle gå så stannade han mig. Han flyttade på stängslet och tog in mig på röda mattan. Vad händer tänkte jag!? Jag fick då gå upp för röda mattan, förbi den långa kön och rakt in i palatset. Jag förstod inte riktigt att det som hände var på riktigt, men det var det. Inne i palatset fick jag gå till en specifik garderob för att låsa in min kamera i en värdebox. Sedan hänvisade personalen till en trapp som ledde upp till salongen. När jag väl kom dit var det bara att försöka hitta bästa platsen och det var inte det lättaste. Salongen var redan smockfull men jag hittade en plats nästan längst ut på den högra sidan. Jag sket egentligen i vilken plats jag fick eftersom jag var så himla glad över att vara bara vara inne i salongen! Innan filmen började var det en man som presenterade filmen och filmens cast. Regissören, producenten och några av skådisarna närvarade på visningen.

Klicka HÄR för ett filmklipp från bion.

Filmen drog igång och då upptäckte jag att en jäkla stor högtalare på väggen skymde typ 1/5 av bioduken. Det var lite störigt till en början men när jag väl kom in i filmen så glömde jag bort den totalt. Min recensionen till “Beasts of the Southern Wild” kan ni läsa HÄR. Filmen var verkligen ett riktigt mästerverk. När eftertexterna rullade torkade jag tårarna och det blev stående ovationer. Alla stod upp och applåderade i mängder. Otroligt vilken känsla det var. Regissören och skådespelarna gick upp på scenen, pratade lite om filmen och tackade för sig. Det var verkligen ett magiskt ögonblick att få ta del av denna upplevelse. Efter allt detta var det bara att lämna salongen och hämta ut kameran för att hoppas ha lika mycket tur inför nästa film. Jag såg att “Laurence Anyways” skulle visas i samma salong som jag nyss varit i och tänkte därför att det smidigaste skulle vara om jag kunde stanna kvar inne i palatset. Jag frågade en vakt och de sa att jag tyvär var tvungen att gå ut för att ställa mig i den nya kön. På vägen ut mötte jag regissören till filmen jag precis sett, han blev intervjuad av pressen. Jag ville verkligen gå fram och säga till honom hur mycket jag uppskattade hans film men han såg allt för upptagen ut så jag struntade i det. Det får bli en annan gång tänkte jag.

När jag kom ut från palatset möttes jag av en lång kö. De hade givetvis börjat bildats en ny kö medan jag var och såg på “Beasts of the Southern Wild”. Jag försökte gå till samma vakt som jag gick till tidigare men lyckades inte ta mig in. Fick därför ställa mig i den rätta kön och vänta på min tur. Tyvärr kom det kanske bara in 5 personer från min kö, resten fick inte gå in. Det finns som sagt olika prioriteringar för de olika köerna men min kö var inte så prioriterad. Det var t.o.m en del av pressen som stod i den mer prioriterade kön som kom sent och inte fick gå in salongen eftersom den var fullsatt. Smått besviken gick jag därifrån men fick istället tänka på vilken tur jag hade med förra filmen. Det hade lika gärna kunnat ha slutat med att jag gick miste om två filmer. Men nu fick jag istället nöja mig med en, men å andra sidan var ju den filmen helt fantastisk så inga sura miner här inte.

   

Nu återstod bara en sak för mig i Cannes och det var att försöka få tag på det officiella filmprogrammet. Alla personer som blivit tilldelad en ackreditering fick ett fint filmprogram med alla tävlingsfilmerna i. Jag hade fått möjligheten att under mina dagar i Cannes få bläddra i ett exemplar och fastnade för den. På Stockholm Filmfestival så sparar jag alltid filmprogrammen från varje år jag är där, som ett minne över filmerna jag sett eller personer jag träffat. Jag tänkte därför införa samma sak när det kommer till Cannes filmfestival. Jag frågade olika personer runt om på festivalområdet men lyckades dessvärre inte få tag i något exemplar. Många hade precis anlänt till Cannes och hade därför inte hunnit kika igenom det själva. Så tillslut gav jag upp mitt sökande och begav mig hem för att packa. Kan dock berätta att när jag väl kom hem till Stockholm så lyckades jag få tag på filmprogrammet. Det var tack vare en kvinna vid namn Monika som jag träffade i Cannes. Stort TACK till dig Monika! Här kommer några bilder på favoritstunderna i Cannes.

               

Det här var alltså min resa i Cannes och vad jag fick uppleva under filmfestivalen. Jag är otroligt nöjd och glad över allting. En sak är säker, det var inte sista gången jag var där utan hädanefter ska det bli en tradition att åka dit några dagar varje år!

Just nu längtar jag redan till maj nästa år!

 

Aug 8, 2012 - Filmtips/recensioner    No Comments

Förhandsvisning: Magic Mike

Igår var jag på förhandsvisning av Steven Soderberghs nya film “Magic Mike” i sammarbeta med webbsajten finest.se och NonStop Entertainment.

Det är en film om manliga strippor och branschen de lever i. Vi får följa Mike som på dagarna ströjobbar som byggarbetare och på kvällarna är han huvudakten “Magic Mike” på en strippklubb. Han drömmer om att skapa sitt egna möbeldesignföretag men allt hamnar lite åt sidan när han ska ta den unga “The Kid” under sina vingar.

Strippbranscher har tidigare skildrats i filmer men då ofta med kvinnor i huvudrollerna. I denna film får vi se det hela ur motsatt perspektiv. Resultatet blir inte jättebra, smått underhållande men historien faller platt. Främst kärlekshistorien som står och trampar tomgång. Dansnumrena höjer stämningen i filmen och är roliga att titta på. Iaf till en början, men sen blir allting tradigt.

Channing Tatum som spelar huvudrollen klarar sig bra, han kan dansa må jag säga! Han har faktiskt vid sin unga ålder arbetat som manlig strippa och har säkert hämtat “moves” därifrån. Matthew McConaughey passar oxå bra i sin roll som den sliskiga strippklubbsägaren! Men alla klarar sig inte lika bra som de två. Cody Horn som spelar tjejen Brooke i filmen störde jag mig på ett flertal gånger. Det var samma uttryck hela tiden och hon kändes som en riktig amatör. Därav sänktes stämningen i filmen en hel del.

“Magic Mike”  i sin helhet är tyvärr alldeles för tunn och platt för min smak. Finns ingenting som känns direkt framåtdrivande. Den så kallade kärlekshistorien i filmen saknar som sagt kemi helt och hållet och blir därför väldigt tråkig. Dansnumrena tradiga och mot slutet så kan jag inte låta bli att kolla vad klockan är.

Betyget blir därför 2 av 5.

               

 

Aug 7, 2012 - Filmtips/recensioner    No Comments

Recension: Källan

Sedan urminnes tider har kvinnorna i den lilla nordafrikanska byn släpat tunga vattenhinkar från källan högt uppe på berget. Detta anser männen är kvinnornas göra. Men för kvinnorna som dagligen måste ta sig fram i den brännande hettan och som gång på gång drabbas av missfall är gränsen nådd. De bestämmer sig därför för att ta till ett vapen: kärleksstrejk.

“Källan” är ett intressant drama med en hel del värme, humor men även mycket allvar. Att få ta del av en kultur som jag inte är bekant med både fascinerar och skrämmer mig. Kvinnorna är förtryckta av sina män. Medan de jobbar och sliter så sitter männen bara ner, umgås med varandra och rör inte en fena. Det är frustrerande att se. Däremot är gemenskapen mellan kvinnorna rolig och bringar en del skratt och värme. Det finns riktigt härliga kvinnor i denna film, värt att nämna är huvudpersonen Leila och även “mor-gevär” som en av dom kallas. Deras skådespel är extra roligt att ta del av.

Samtidigt som filmen får mig att le, så får den mig lika fort att må dåligt efter scener där  tex männen kräver sex ifrån sin  kvinna till varje pris. Vi pratar våldtäkt och misshandel. Det skildras på ett bra sätt utan att det blir för mycket. Kontrasterna mellan scenerna och stämningen i filmen är det som jag fastnar mest för. Även att ta del av denna värld dessa människor lever i är helt ny för mig och därmed intressant.

Filmen känns dock lite lång vilket drar ner betyget en del. Men jag tycker att “Källan” är en så pass viktig film att andra bör se den om ni får chansen. Den är väl sevärd. Betyg 3,5 av 5.

      

 

Aug 6, 2012 - Veckans filmcitat    1 Comment

Ett svenskt filmcitat!

Denna vecka kör vi på ett filmcitat från en svensk film, kan ni lista ut vilken!?

“Bättre att äta gröt tillsammans än fläskfilé ensam”

“Sidecars are for bitches” var förra veckans filmcitat och det  var från Zach Braffs helt underbara regidebut “Garden State”. Den hör absolut till en av de bästa i drama/romantik genren. Framförallt för att den så avskalad, äkta. Allt som har med Hollywood känns så långt borta och det gillar jag! Sedan är det värt att nämna att soundtracket till filmen är oxå ett av de bästa genom tiderna! Se den NU om ni inte gjort det! Bra jobbat Filip som gissade rätt!

Aug 6, 2012 - Gissa filmen?    3 Comments

Veckans första “Gissa filmen?”

Ny vecka och här kommer första filmrutan!

Rätt svar på förra veckans filmrutor var den spanska filmen “Amores Perros” som Filip lyckades gissa rätt på! Det är genombrottsfilmen för mästerliga Alejandro González Iñárritu. Han har också gjort filmerna som “21 grams”, “Babel” och “Biutiful”. Har ni inte sett någon av dessa har ni något att se fram emot! De alla är riktigt, riktigt bra!  Även Paola var snabb och gissade rätt på nya filmen “We Need To Talk About Kevin”. En stark drama med en oförglömlig Tilda Swinton och Ezra Miller i huvudrollerna. Bra jobbat Filip och Paola!

 

Mästerliga filmtrailers!

Här kommer några filmtrailers som jag uppfattar mästerliga. Trailers är ju till för att väcka intresse och därmed skapas enorma förväntingar. Tyvärr är det ju ofta man blir besviken då de oftast tar med godbitarna i en trailer och de blir missledande. Se iaf dessa fantastiska filmtrailers och njuuut!

“The Tree of Life” – Trailern skapar en härlig känslostorm. Jag får definitivt gåshud och snudd på tårar. Magiskt foto och vacker musik. Skapar mersmak. Tyvärr tycker jag inte filmen levde upp till de höga förväntningar jag fick av denna trailer.

“The Curious Case of Benjamin Buttons” Filmen där Brad Pitt åldras baklänges är en magisk filmpärla. Trailern är väldigt rättvis gentemot filmen. Man får verkligen samma mysiga känsla i kroppen när man ser både trailern som filmen. Dock tycker jag filmen är lite för lång.

För trailern klicka HÄR

 

“Revolutionary Road” – Ett otroligt starkt relationsdrama med fantastiska Kate Winslet och Leonardo DiCaprio i huvudrollerna. Det släpptes en del trailers till filmen med olika musikval men denna är den som jag fastnade för. Blir verkligen tagen av de repliker och scener som de plockat med i trailern och musiken gör så att tårarna är nära att komma. För trailern klicka HÄR

 

“We Need To Talk About Kevin” – En visuellt och otroligt stark film. Trailern visar verkligen filmens kontraster. Färg samt musikvalen skapar en hel del blandade känslor. Riktigt bra trailer som inte säger för mycket. För trailern klicka HÄR

 

“Black Swan” – En riktigt annorlunda och psykologisk film. Perfekt blandning mellan genrerna drama/thriller/rysare. En ren nagelbitare. Trailern har en riktigt bra upptrappning och man vill verkligen bara se mer. Den skapar även den obehagliga känslan som filmen har rakt igenom. För trailern klicka HÄR

Hoppas även ni gillar dom!

Aug 4, 2012 - Filmtips/recensioner    No Comments

Recension: Madagascar 3

Det här är en film som fyller sitt syfte, att underhålla. Att underhålla både barn samt vuxna. I tredje filmen om de traditionella djuren så kämpar de tillsammans med en cirkus för att hitta hem till sitt kära Zoo i New York. Det är en vild resa genom Europa de har framför sig och vägen dit är lång då de möts av hinder, den sluga djurjägaren och trofésamlaren Chantel DuBois är hack i hälarna på dom.

“Madagascar 3” är en skön popcornfilm som jag blir glad av. Det bjuds på en fartfylld resa från början till slut. Den är fylld av catchiga dialogbyten, slapstick-humor och en hel del charm. Chantel DuBois är filmens skurk och henne kommer jag sent att glömma. Hon är en riktigt färgstark karaktär i berättelsen och lyfter filmen ordentligt. Jag kan inte låta bli att le när hon är kommer in i scenerna. Även att äntligen få se en film som utnyttjar 3D-effekten är befriande då många andra 3D-filmer idag faller platt. Effekterna fyller verkligen sin funktion och tillför en häftig/rolig känsla till filmen. I övrigt är filmen väldigt snygg med många sprakande färger. Rösterna är densamma som i föregångarna och de funkar utmärkt.

“Madagascar 3” är precis som man förväntar sig och det bjuds inte på några direkta överraskningar. Jag har både sett bättre samt sämre animerade filmer och denna hamnar någonstans mittemellan.Det är dock en frisk fläkt inom sin genre och för att varje tredje filmen i serien så klarar den sig bra.

Därför ger jag den 3,5 av 5 i betyg. Den är lätt värt ett biobesök för att släppa lös barnet inom dig! haha

      

 

Aug 3, 2012 - Filmtips/recensioner    No Comments

Äntligen fredag!

Nu är det helg och kanske finns det därför tid över till att se en bra film. Här kommer tre färska filmtips på nysläppta titlar i din videobutik!

 

“Like Crazy” är en amerikansk indiefilm som blivit uppmärksammad på mindre filmfestivaler runt om i världen. Det förstår jag då det är en riktigt stark romantisk drama. När den brittiska collegestudenten Anna, spelad av en utmärkt Felicity Jones, blir förälskad i sin amerikanska klasskompis är det bara början på en livsomvälvande resa. Vad de inte vet är att de snart måste skiljas åt. Det är en riktigt fin film om långdistansförhållande och komplikationerna därtill. Kemin mellan Anna och Jacob (Anton Yelchin) är oerhört stark och man känner för dom enda in i hjärtat. Vad jag älskar med den här filmen är att den känns så oerhört äkta. Hollywood känns så långt borta, det här är på riktigt. Se “Like Crazy” om ni vill bli berörda. Betyg 4 av 5.

För att se trailern till “Like Crazy” klicka HÄR

 

“The Artist” är det nog inte många som missat. Det är stumfilmen som kammade hem flest Oscars tidigare i år på den stora galan i USA b.la. för Bästa film. Det är en riktigt charmig filmpärla där man tas tillbaka till den gamla filmtiden. Man får följa stumfilmstjärnas George Valentin karriär samt hans platta fall. Hur kvinnan Petty Miller slår igenom när ljudfilmen gör sitt intåg och känslorna som uppstår mellan henne och den stackars George. Det här är verkligen Hollywood 1927. Michel Hazanavicius som är filmens regissör lyckas perfekt att sätta den rätta tonen i filmen. Jean Dujardin som spelar George Valentin har ett underbart mimspel och lyfter denna härliga feelgoodfilm. Musiken stärker också den gamla filmkänslan. Betyg 4 av 5.

För att se trailern till “The Artist”  klicka HÄR

 

“Hotell Marigold” är en riktigt skön feelgoodfilm med en helt underbar cast. I filmen reser b.la. Judi DenchTom WilkinsonMaggie Smith & Bill Nighy till Marigold Hotel i Jaipur, Indien, av olika anledningar för att uppleva äventyr. Det är en film om nystart och kulturkrock. Tänk er skillnaden mellan gråa England och ett färgsprakande Indien. “Hotell Marigold” bringar många skratt och leenden. Kemin mellan alla skådespelarna i filmen är på topp och jag blir glad av att se dom allihop. Detta är en film för mamma och pappa, bror och syster. Ja alla som vill komma på de själva med ett leende på läpparna. Betyg 3,5 av 5.

För att se trailern till “Hotell Marigold” klicka HÄR

Trevlig helg!!!

Pages:«12345»
UA-33590503-1