Archive from July, 2013
Jul 31, 2013 - Filmtips/recensioner    No Comments

Dvdrecension: Silver Linings Playbook

“Stjärnspäckad romantisk komedi med Bradley Cooper, Julia Stiles, Jennifer Lawrence och Robert De Niro. En före detta lärare som precis släppts ut från den psykiatriska anstalten där han suttit efter att ha försökt slå ihjäl sin frus älskare. Nu tvingas han flytta hem till sina föräldrar och gör allt han kan för återförenas med sin motvilliga ex-fru. På en brokig väg dit möter han Tiffany.”

Gud vad jag älskar Jennifer Lawrence, hon är lätt en av mina favoriter bland stjärnorna i Hollywood. När hon är med i en film känns hon alltid så äkta och naturlig. Hon har glimten i ögat och jag bara älskar henne! Att hon fick en Oscar för just denna roll är välförtjänt fastän jag tycker hon borde fått en redan för “Winters Bone”.

“Silver Linings Playbook” hänger mycket på sina skådespelare och visst lyckas de hålla upp den här filmen. Den förmedlar en härlig atmosfär fast den berör ett allvarligt ämna som diagnosen bipolär.

Jag har aldrig varit något större fan av Bradley Cooper men han är riktigt bra i sin roll. Kemin mellan honom och Jennifer är verkligen på topp och de slår gnistor om dom. De äger varje scen som de är med i.

Föräldrarna spelad av Robert De Niro och Jacki Weaver sköter sig också bra.

Det jag gillar mest med den här filmen är främst dialogen. Det är verkligen ett briljant manus som skiner igenom. Det är både rappt och roligt med en stor dos allvar  som blandas med humor på ett underhållande vis.

Extra materialet till den här filmen rymmer en hel del. Du kan tex lära dig dansen från filmen och även se hur de var för Bradley Cooper och Jennifer Lawrence under inspelningen av den. De klassiska borttagna scener finns med och även en del bloopers och behind the scenes.

“Silver Linings Playbook” är en väldigt bra film med fint skådespel och rapp dialog. En riktig mysfilm som berör.

Betyget blir 4 av 5.

Silver-Linings-Playbook-Poster   silver3   silver2

Jul 30, 2013 - Filmtips/recensioner    No Comments

Dvdrecension: End of Watch

“End of Watch” är en actionthriller i samma anda som “Training Day “ med Jake Gyllenhall och Michael Peña i huvudrollerna. Den handlar om två Los Angeles poliser som under ett år dokumenterar sina liv och uppdrag ute på polisfältet.

Det här en en skön popcornrulle men med rejält mycket allvar. Det är väldigt brutalt och rått men på en realistisk nivå.

Större delar av filmen skildras med en rörlig kamera för att fånga en dokumentärkänslan, vilket fungerar riktigt bra. Men tyvärr blir det lite too much i slutändan och man tappar en del fokus.

De två huvudrollsinnehavarna fungerar väldigt bra tillsammans. Det slår verkligen gnistor om deras “best-buddies” relation som gestaltas.

I början framstår de mer eller mindre som ganska osympatiska, men ju längre in i deras vänskapsrelation man kommer desto mer förståelse för karaktärerna får man.

Dialogbytet är fartfyllt och snärtig. En hel del humor blandas med allvar och det funkar strålande.

“End of Watch” är en sevärd polisfilm som till slut lyckas beröra. Det finns något att hämta för alla vare sig man gillar action, spänning eller drama.

Betyget blir 3,5 av 5.

      

Jul 29, 2013 - Filmtips/recensioner    No Comments

Dvdrecension: The Impossible

“Ett drama om vad som händer en familj under tsunamin. Filmen är baserad på en sann berättelse.”

Ingen lär lämnas oberörd efter en film som “The Impossible”, med tanke på vilken hemsk tragedi den berör.

Katastrofen i filmen är skildrat på ett väldigt bra och äkta sätt. Med en rörlig kamera får vi tex följa med under vattenytan. Känslan är påträngande och obehaglig, nästintill skräckinjagande. Man känner verkligen paniken hos människorna som kämpar för sina liv. Det är otroligt starkt och påtagligt.

Skådespeleriet i filmen är bra, framförallt Naomi Watts som spelar mamman, men även den en av sönerna spelad av Tom Holland gör bra ifrån sig. Ibland känns dock skådespeleriet hos de andra inte riktigt hundra, det blir på snudd för teatraliskt och stelt.

En av de starkaste och absolut finaste scenerna är återföreningen av bröderna. Om man inte fäller en tår där så är man inte mänsklig. Det är otroligt starkt och hjärtskärande.

“The Impossible” har en passande musik men som tenderar till att bli för smörig. När stråkarna drar igång till fullo hade jag nog hellre hoppats på att de vågat ligga kvar i den naturliga ljudatmosfären och tystnaden. Det blir istället för mycket a la Hollywood känsla.

Sen kan man tycka vad man vill om att man valt att gestalta en familjs överlevnad med tanke på så många andra drabbades hemska livsöden. Men här har man ju som sagt valt att berätta en historia baserad på något som det omöjliga som titeln antyder.

“The Impossible” är i slutändan en film som berör, men jag hade önskat att man tonat ner den klassiska hollywoodkänslan och fått det mer avskalat och rått. Det hade filmen vunnit på i längden.

Betyget blir 3 av 5.

Impossible_810x1200   im1   im2

Jul 26, 2013 - Trailers/Filmaffischer    No Comments

Recension: Stories We Tell

“Skådespelerskan och regissören Sarah Polley (Away From Her, Take This Waltz) bar på en hemlighet under många år. Till slut bestämde hon sig för att berätta sin familjehistoria i en dokumentärfilm där syskonen, pappan, närstående och vänner får sätta ord på sina upplevelser av livet, uppväxten och den stora familjehemligheten.”

“Stories We Tell” är en dokumentärfilm utöver det vanliga. Den är berättad på ett mästerligt sätt som fångar tittaren från första sekund ända tills eftertexterna börjar rulla.

Direkt dras vi in i familjehistorien som är uppbyggt på ett intelligent och spännande sätt. Intervjuer blandas med gamla familjefilmer i super-8 och fotografier. Det är otroligt stilistiskt och vackert, speciellt när jag är en “sucker” för gammal film!

Det finns hela tiden en otroligt stark närvaro hos dom i filmen och det är en känslofylld resa vi får ta del av. Känslan förstärks av den subtila men väl valda musiken.

Jag förundras verkligen över sättet historien berättas på. Hur samma historia kan berättas på olika sätt beroende på vem som berättar den. Allt känns väldigt närgånget och engagerande. Man både skrattar och gråter.

“Stories We Tell” är en skicklig och stark berättad film. Ett MÅSTE på bio!

Betyget blir 5 av 5.

stories-we-tell-poster   swt1   swt2

Jul 23, 2013 - Filmtips/recensioner    No Comments

Dvdrecension: Call Girl

“Det är valår 1976. Kvinnlig frigörelse och sexuell revolution går hand i hand med neutralitet, kärnkraft och trygghet för alla. I Stockholm ligger dagisen vägg i vägg med poseringsateljéer, och sexklubbarna får kunder från det närliggande regeringskansliet. Unga Iris rekryteras som ‘Call Girl’ från en ungdomsvårdsskola, och sugs blixtsnabbt upp från samhällets botten, förbi diskoteken och elitens kristallkronor, upp emot landets högsta politiker.”

Det här är Mikael Marcimains debutfilm. Han har tidgare gjort tv-serierna “Lasermannen” och “Upp till kamp”. Själv har jag inte sett dom än men ska garanterat göra det nu efter att ha blivit helt betagen av hans första långfilm.

“Call Girl”  är en riktigt bra och intressant svensk film. Det är alltid lika kul när det kommer en svensk film som sticker ut och har det där lilla extra. För det har verkligen den här filmen. Den är fantastisk berättad på ett sätt som bjuder in oss tittare. Det är stämningsfyllt och jag känner ofta hur det obehagliga ämnet i filmen smittar av sig. Under många scener sitter jag på helspänd och är totalt koncentrerad.

Skådespeleriet i filmen är otroligt bra det med. Pernilla August som bordellmamman är klockren. Även de nya ansiktena som vi ser i filmen är väldigt bra. Sofia Karemyr samt Josefin Asplund gestaltar båda två utsattheten hos sina unga rollfigurer utmärkt. Det är smärtsamt övertygande.

Fotot är magiskt, precis som alltid när Hoyte Van Hoytema plåtar. Bilderna har en perfekt komposition som tillsammans med ett grymt soundtracket skapar en otroligt stämning. Bara tanken på dess perfektion gör mig väldigt glad.

Även scenografi och kostymen är tidsenlig och makalöst bra. Allt är planerat in i minsta detalj. Jag reagerar över en gammal godispåse med en GB-glassgubbe på som endast är en liten detalj men som ändå bidrar med något till det stora hela.

“Call Girl”  är lätt en av de starkare svenska filmerna på länge. Den har det mesta men skulle kunna ha kortats något. Det förvånar mig att den inte blev Sveriges oscarsbidrag, det hade den verkligen varit värd (Men Lasse Hallström är ju Lasse Hallström och det är nog enda anledningen till att de istället valde hans film “Hypnotisören”. Den är inte ens hälften så bra som den här är…).

Om man ser till extra materialet på DVD:n så önskar jag mig mer. Borttagna scener är lite småkul att se, men hade gärna sett en intressant “behind the scenes” film hur de jobbat med denna magnifika film.

Jag tycker iaf att man ska se “Call Girl”  och stödja svensk film. Framförallt när det är såhär pass bra. Se den NU!

Betyget blir en stark 4 av 5 och  inte långt ifrån en fullpott.

      

Jul 15, 2013 - Filmtips/recensioner    No Comments

Recension: The Master

“Året är 1950, Freddie Quell är en plågad veteran som har spenderat de senaste åren med att dricka och driva runt. Under en berusad natt hoppar han upp på en båt och möter den karismatiske Lanchester Dodd, även känd som “The Master”. Dodd är den aktade ledaren för en grupp som kallar sig “The Cause” och bygger upp ett allt populärare trossamfund. Inbjuden till den inre kretsen gör Freddie allt för att följa vägen som utstakats av mästaren.”

“The Master” är gjord av vår stora filmmästare Paul Thomas Anderson. Han är verkligen en legend inom filmbranschen. Med filmer som “Boogie Nights”, “Magnolia” och “There Will Be Blood” är han en sann hjälte i många cineasters ögon. Förväntningarna var därför väldigt höga redan från början.

Till att börja med så är det här en film som kräver mycket utav sin tittare. Det är absolut ingen film att se när man är bakis och känner sig seg. Den kräver koncentration och man måste ha utrymme att smälta in den.

Historien målas upp i ett väldigt lågmält men passande tempo där vi får lära känna karaktärerna och miljöerna de rör sig i. Allting skildras med ett väldigt fint och tidlöst foto.

Casten i filmen är brilljant, precis som väntat.  som den plågade veteranen, den alltid lika bra Philip Seymour Hoffman som ledaren för “The Cause” och även hans fru spelad av Amy Adams gör bra ifrån sig.

Dock lever den här filmen inte upp till samma nivå som Paul Thomas Andersons
tidigare filmer. Kanske beror det på att jag tycker filmens handling känns lite svår att få ett grepp om. Men missförstå mig inte, det är absolut en bra film. Kanske kräver det mer än en titt för att få en bättre förståelse? Jag tror nämligen att det här är en film som bara blir bättre och bättre för varje gång man ser den.

“The Master” är som sagt en krävande film, men som ändå är värd en titt. Med ett skådespeleri som toppar, ett bländade foto och en intressant historia kommer .

Betyget blir 4 av 5.

the-master-poster1   master1   master2

Jul 14, 2013 - Filmtips/recensioner    No Comments

Recension: Cloud Atlas

“I den storslagna “Cloud Atlas” vävs sex historier – som spänner över flera århundraden – samman i ett science fiction-äventyr som tar publiken med på en visuell filmupplevelse. Från en omvälvande och ödesstigen seglats över Söderhavet, via ett mordmysterium i 1970-talets San Francisco, till framtida Neo Seoul i Korea där mänskliga kloner hålls som slavar, ända till tiden efter den stora katastrofen.”

“Cloud Atlas” är en episk film med historier som sträcker sig över flera tidsepoker. Det är en lång och invecklad film som kräver mer än en titt för att få en förklaring av historierna och även en möjlighet att upptäcka alla detaljer.

Bröderna Wachowski (The Matrix, V for Vendetta) och Tom Tykwer (Run Lola Run ligger bakom detta visuella mästerverk. För snyggt är det! Men tyvärr är filmen i sin helhet inte mer än godkänd.

Jag gillar tanken med berättandet över olika tidsepoker men det blir för mycket och resultatet känns därför spretig. Man hinner aldrig riktigt landa och därför blir det inte så känslomässigt engagerande.

Jag saknar känsla för karaktärerna, även om historien i säg känns spännande och intressant. Ensemblen i filmen klarar sig bra men lämnar inga större avtryck. Speltiden är även snäppet lång.

Vill man dock uppleva en minst sagt udda men intressant filmupplevelse ska man se “Cloud Atlas”. Det är garanterat en underhållande film för stunden.

Betyget blir 3 av 5.

CloudAtlas-Poster   atlas1   atlas2

Jul 12, 2013 - Filmtips/recensioner    2 Comments

Dvdrecension: Take This Waltz

Take This Waltz” kretsar kring Margot (Michelle Williams) som är lyckligt gift med framgångsrike kokboksförfattaren Lou (Seth Rogen). När Margot möter Daniel (Luke Kirby) så blir sig ingenting likt. Känslorna börjar bubbla och när Daniel flyttar in till huset tvärs över gatan blir det starka begäret svårt att hålla tillbaka.

Det här är en annorlunda film. En film som verkligen inte kommer falla alla i smaken. Men jag föll för den. Under denna lilla filmpärla så kommer jag på mig själv sittandes fylld av blandade känslor. Det finns scener som jag länge kommer bära med mig. Scener som fick mig att skratta högt med tårarna rinnandes ner för kinderna. Det här är en blandad känslostorm helt enkelt.

I ena stunden vet jag knappt om jag ska skratta eller gråta. Jag gillar filmer som har en balans mellan allvar, tragik, humor och kan få det att kännas äkta. Det lyckas Take This Waltz väldigt bra med.

Dialogen känns charmigt udda, även om jag tror många kommer reagera starkt på en del av replikerna. De kommer tycka de är stela och alldeles för ologiska. Mig störde det inte utan jag fann det istället väldigt underhållande.

Det är kul att se den skämtsamma Seth Rogen i en mer nedtonad roll. Han klarar det med bravur. Michelle Williams är som vanligt riktigt bra. När hon åker tekoppskarusell till Buggles ”Video killed the radio star” så fylls jag av lycka. Hennes spel i den scenen är magisk och är absolut en av filmens starkaste scener.

En annan scen som fastnar på näthinnan är när Margot sitter på ett café med Daniel där han detaljrikt beskriver deras förspel tillsammans eller en vattengymnastik-scen som jag sent kommer glömma.

Take This Waltz känns väldigt rå och äkta. Humorn och den udda dialogen skiner igenom och skapar en riktigt stämningsfylld film.  Ett absolut måste i mina ögon!

Filmen får betyget 4 av 5.

      

 

Jul 11, 2013 - Filmtips/recensioner    No Comments

Dvdrecension: Beasts of the Southern Wild

“Beasts of the Southern Wild” är Benh Zeitlin debutfilm som handlar om en sexåring vid namn Hushpuppy som lever med sin pappa i Louisianas träskmarker vid tidpunkten kring orkanen Katrina. Hon lever i sin egna värld fylld av misär men även mycket magi. Det här är en film utifrån hennes synvinkel och tankar. Hur hon uppfattar omvärlden och alla som lever i den.

Först och främst måste jag börja med att hylla den absolut mest fantastiska barnprestationen jag någonsin skådat i en film. Quvenzhané Wallis som spelar Hushpuppy är helt makalöst bra. Hennes uttryck och blickar når verkligen fram genom rutan. Aldrig har jag blivit så berörd av ett barn på film som här. Hon bjuder verkligen på en repertoar av blandade känslor. Hennes pappa som spelas av Dwight Henry är oxå riktigt bra. De har en otroligt stark kemi som det gnistrar om.

Om jag nu ska gå in på de andra dimensionerna i filmen som tex filmfotot är även det fantastiskt. Nästan fullkomligt magiskt. Sedan med den väl komponerade musiken så kan man inget annat än att kapitulera till denna lilla filmpärla. Det är så oerhört starkt och bra att jag nästan bara vill gråta. Ren filmmagi är rätta ordet!

“Beasts of the Southern Wild” är en extremt lågproduktion gjord av en långfilmsdebutant vilket gör att jag vill lyfta fram den ännu mer. Jag beundrar de filmskapare som med ett så pass starkt manus och med en liten budget kan åstadkomma en film som denna. För det här är verkligen en film att minnas. En film att se om och om igen.

Extramaterialet på dvd:n innehåller borttagna scener, en bakomfilm om arbetet under filmen samt den fina kortfilmen “Glory At Sea” som “Beasts of the Southern Wild” inspirerats av. Likheterna är många – atmosfären, musiken, fotot är väldigt igenkännande på att positivt sätt. Jag älskar dessa “folksagor” som Benh Zeitlin bjuder in oss till.

“Beasts of the Southern Wild” är en klockren klassisker i mina ögon. För det här är verkligen en film att minnas. En film att se om och om igen.

Så betyget blir en solklar 5 av 5.

(Se trailern så kommer ni nog känna känslan som fotot och musiken skapar…)

        

 

Pages:12»
UA-33590503-1